Blinkande stjärnaDen 24 december
Julen är här
En vinterlig månskensnatt

Nattens stillsamhet, ljudlöshet -
allt i sömnen.
inte en enda människa,
inte ett enda spår i snön.
Endast nysnö.
Natten - som en hemlighetsfull dröm.

Den orörliga skogen,
mystisk, blänkande i månskenet,
klädd i en snövit bröllopsdräkt.
Oberörd. Beskyddande.
Överallt ser jag den lysande månen
skärpa trädens skuggor.

Diamanterna glittrar på den mjuka snödrivan.
Glittret följer i fullmånens spår.

Så vacker!
Så vacker är världen!
Skogens trollnatt,
belyst av månen.
Bara tre färger behövs:
svart, vitt, silver från månstrålarna.
Färgharmoni, dess stämning unik.
Jag kan tro på den Stora Konstnären.

Friden så fullständig,
själen fri och rofylld.
Människorna uttröttade efter dagsverket,
djuren sover i sina nattskjul.
I snödrivor. - Under snötecknet.
Jag, den enda varelsen på planeten.
En skugga, som står bland andra skuggor
och lyssnar på tystnaden, stillsamheten.
Jag står stilla i mitten av den magiska förtrollningen,
jag vill inte vakna, jag vill inte, att den här trollmakten är en dröm. -
Det är ju natt.
Däruppe det otroliga, klara stjärnbältet på himlen.
Jag är tacksam!
I världsalltet är jag bara en mygga,
trots det omfamnar det mig och accepterar mig.
Sinnet vandrar längs Vintergatan - längs den mjölkvita vägen.
Den förblir sig lik. Där firar människan inte sin förintelsefest.
Som en del av världsalltet, av det eviga i rymden,
i stjärnträdgården, kretsar Jorden - den vackra - den blåa.

- Ritva Tossavainen 20.12.1999 -



So this is Christmas

Tillbaka till julkalender Julens blomma - julstjärnaTill Aura biblioteks hemsida